Kartorna reflekterade den tidens världsbild med sina stereotyper, värderingar och attityder. Genom att förstärka intrycket om det udda i det främmande riket, tjänade det i synnerhet kyrkans intressen och förstärkte gränserna mellan olika religionssamfund.

Det berättas att Gustav Vasa var förtjust i kartor. Hans intresse grundade sig främst på att kartorna var vackra och på den prestige som innehavet av dessa värdefulla föremål gav. Det var först konungarna efter Vasatiden som kom på att kartorna kunde användas som hjälpmedel i att styra i riket.

Genom kartbilder kunde man förmedla uppfattningar om ett enhetligt rike till befolkningen som inte kunde läsa. Anders Bures karta från 1626 beskrev Sverige som ett mäktigt område med intentioner på att bli stormakt. Bredvid presenterades grann- och fiendelandet Danmark som pyttelitet.

Jordebokskartorna beskrev tredimensionellt förhållandena i landet. På kartorna kan man nästan se hur träden gungar i vinden och vattnet rinner i forsar.

Bland tjänstemännen var lantmätarna bäst insatta i rikets tillstånd, i den verklighet som kunde ligga långt ifrån regentens perspektiv. Under stormaktstiden väcktes Sveriges konungars intresse för rikets verkliga tillstånd.

Det utredningsarbete om naturtillgångar, handelsrutter, bosättning och odlingsmark som Anders Bure påbörjade, satte igång en arbetsuppgift, som utgjorde lantmätarnas arbetsbild i århundraden framåt. Lantmätarna blev upptäcktsresande som man uppmanade att leta efter bl.a. naturtillgångar. Jordebokskartor uppkom som innehöll förutom uppgifter om rikets förmögenhet, även uppgifter om kulturella särdrag.

Kunskap som producerades genom lantmäteriverksamheten användes som grund i beslutsfattandet oberoende av om det gällde en fråga inom lantbruk, skogsvård, handel eller trafikförbindelser. Särskilt aktuell var frågor om befolkningsökningen och jordskiftet, på vilka man sökte lösningar genom de jordskiften som började med storskiftet och ännu i början av 1900-talet genom jordreformen.

På den tiden, när man använde en hel vinter till att dekorera kartorna, var kompassrosorna som visade väderstrecken lantmätarnas konststycken och ofta var de mycket dekorativa.

Strävan efter att förbättra kartornas exakthet stärktes under stormaktstiden. Man ville ha uppgifter om det egna landets försvarskraft, alltså folkmängd, samt om beskattningsmöjligheterna. Man samlade även in information om områden på andra sidan gränserna, med tanken på att få riket att växa.

Kartorna blev noggrant övervakade rikshemligheter och man var rädd för att de skulle hamna i fel händer. På grund av försvarsvärdet var kartorna och deras författare i fara under krigstider. Under det krigshärjade 1700-talet var det svårt att få lantmätare till rikets östra del i Finland på grund av att arbetet var farligt.

Till de kartor över Karelen som bevarats i Finland, hör kartan över Systerbäck från år 1930.

I mitten av 1800-talet påbörjades ett omfattande reformarbete i Ryssland för att utveckla ekonomin och samhället. Byggandet av en ny infrastruktur förutsatte att man hade noggrannare information on landet. Även kartorna i det autonoma storfurstendömet Finland blev mer exakta.

Samtidigt blev kartläggningen mångsidigare. Kartuppgifterna blev en reserv, varifrån man kunde sammanställa olika temakartor för att beskriva såväl ekonomiska, naturvetenskapliga som kulturella eller samhälleliga förhållanden.

Det som säger något om kartornas värde är, att övervakningskommittén efter fortsättningskriget gav order om att överlåta kartorna över det karelska området till Sovjetunionen. Tåget som transporterade kartorna till Ryssland bestod av 40 vagnar.

En del av kartorna över det överlåtna Karelen blev dock kvar även på den finska sidan. Dessa kartor som varit gömda i arkiv och bland annat bevarats på en bastuvind digitaliserades på 2000-talet. Genom dem öppnas Karelen på 1940-talet för släktforskare och andra intresserade.

Kvinnorna började som kartritare vid Lantmäteristyrelsen i början av 1900-talet. Även före detta hade lantmätarnas hustrur deltagit i kartritningar, eftersom arbetet ofta utfördes av hela familjen.

Att lantmäteritekniken utvecklades ledde till att militärledningen ersattes av chefer som var insatta i de senaste metoderna inom lantmäteri och kartografi.

Allt fler började använda kartor och användningen av dem blev vardagligare. Idag är det många som bär med sig kartuppgifter i fickan i form av telefonens navigeringsegenskap. Navigatorerna visar vägen på bilens instrumentpanel.

Karteringen på 2000-talet baserar sig på en databas med vilken man så exakt som möjligt kan presentera den skräddarsydda information som behövs för respektive behov. Terrängdatabasen, som färdigställdes år 2007, var en betydande milstolpe i historien om utvecklingen av kartornas noggrannhet.

Den viktigaste egenskapen för dagens kartor är att informationen skall vara aktuell, pålitlig och objektiv. Varje medborgare kan få en egen skräddarsydd karta över sin svampterräng, joggingstig eller omgivningen kring sommarstugan.