Minnesplats
Välkommen till Lantmäteriverkets historiewebbplats Kartrulle.fi, som presenterar lantmäteriverksamhetens fem århundraden och berättar om dess inverkan på landet och befolkningen. Kartrullen är en plats som fungerar som minne för lantmäteriet.
I Kartrulle hittar du Lantmäteriverkets arkiv och museum. Om du än är resenär, forskare, skolelev, professionell lantmätare eller enbart annars intresserad av lantmäteribranschen, är Kartrulle.fi ditt fönster till lantmäteriets mångfaldiga värld.
Markens mått
Markens mått är en webbutställning som tar dig till lantmäteriets mångfaldiga värld. På webbutställningen framkommer hur lantmäteriet har påverkat det finländska samhället. Utställningen söker svar på frågan vad som är markens mått.
I bildbanken på den här sidan kan du ta del av de bilder som finns på webbplatsen Kartrulle.fi, bl.a. med gamla fotografier och kartor.
- Herr Struve i ett nötskal
- Struves meridianbåge
- Gradmätning
- Struves meridianbåge på kartan
- Världsarvet i Finland
Struves meridianbåge – Från Donaus delta till Hammerfest
En expedition ledd av astronomen Friedrich Georg Wilhelm Struve utförde i början av 1800-talet en gradmätning, som täckte alla östra gränsstater av de ryska kejsardömet. Mätningarna av denna triangelkedja, som fick namnet Struves meridianbåge, påbörjades år 1816 och slutfördes år 1855.
Sett på kartan bildas kedjan av 258 trianglar, 265 huvudpunkter och 60 hjälppunkter. Den nordligaste punkten finns i Norge i närheten av Hammerfest och den sydligaste vid Svarta Havet i Ukraina.
Struves meridianbåge har fungerat som ett modellexempel på triangelmätningstekniken. Struve använde de senaste rönen inom den vetenskap och teknik som utvecklades snabbt. Mätningsresultaten är förvånansvärt exakta med tanke på mätningstidpunkten.
Utgångspunkten för projektet var vetenskapliga: man ville få information om jordklotets form med hjälp av mätningarna. Det försvarsmässiga värdet av resultatet underlättade dock säkert att man fick finansiering från bland annat den ryska tsarens armé.
Senare har resultaten utnyttjats i ett flertal vetenskapliga arbeten. De punkter som Struves expedition mätte ut, skapade en grund för det praktiska lantmäteriarbetet i ett flertal länder. I Finland, som på den tiden hörde till Ryssland, förenade Struves meridianbåge de triangelkedjor som en gång i tiden mätts ut i norr och i söder med varandra. Senare utförde Lantmäteristyrelsen triangelmätningar i början av 1900-talet. Med hjälp av dessa mätningar täckte man hela landet på 1960-talet.
När Struves meridianbåge mättes ut gick den genom två staters – Rysslands och Sveriges – områden. För närvarande finns det tio stater i området: Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina. Man har utnämnt 34 mätpunkter i kedjan som skyddas. I Finland är Struves meridianbåge även känd som den rysk-skandinaviska gradmätningen.
Markens betydelse
Hemlig vetenskap eller enbart trista siffror? Vid första anblicken kan lantmäteri verka som en avlägsen specialvetenskap. Å andra sidan syns den i vårt dagliga liv. Vi har dagligen att göra med användning av mark och positionsuppgifter utan att närmare fundera på det. I bästa fall kan man av dessa exempel få idérika hjälpmedel till undervisningen.
På denna sida har man samlat undervisningsmaterial som hjälper att fundera på vad marken betyder för oss alla. Uppgifterna stöder olika läroämnen på ett omfattande sätt. Genom att dra nytta av dem kan man åskådliggöra den praktiska betydelsen av det man undervisar.