Minnesplats
Välkommen till Lantmäteriverkets historiewebbplats Kartrulle.fi, som presenterar lantmäteriverksamhetens fem århundraden och berättar om dess inverkan på landet och befolkningen. Kartrullen är en plats som fungerar som minne för lantmäteriet.
I Kartrulle hittar du Lantmäteriverkets arkiv och museum. Om du än är resenär, forskare, skolelev, professionell lantmätare eller enbart annars intresserad av lantmäteribranschen, är Kartrulle.fi ditt fönster till lantmäteriets mångfaldiga värld.
Markens mått
Markens mått är en webbutställning som tar dig till lantmäteriets mångfaldiga värld. På webbutställningen framkommer hur lantmäteriet har påverkat det finländska samhället. Utställningen söker svar på frågan vad som är markens mått.
I bildbanken på den här sidan kan du ta del av de bilder som finns på webbplatsen Kartrulle.fi, bl.a. med gamla fotografier och kartor.
- Herr Struve i ett nötskal
- Struves meridianbåge
- Gradmätning
- Struves meridianbåge på kartan
- Världsarvet i Finland
Gradmätning
Med hjälp av gradmätning utreder man både avstånd och höjdskillnader i jordytan. Vid triangelmätningen bestäms skalan genom att först mäta baslinjen. Om man känner till längden på en av triangelns sidor (baslinjen), samt storleken på två andra storheter (t.ex. triangelns vinklar) kan man enligt de trigonometriska reglerna också räkna ut längderna på de övriga sidorna.
För att mäta vinklarna mellan punkterna måste sikten från en fixpunkt till den andra vara obehindrad. Därför finns triangelpunkterna på höga platser, där man ofta byggde ett siktmärke, ett torn eller något annat synligt objekt mot vilket siktningarna från grannpunkterna riktades.
Teoretiskt borde en båge som motsvarar en grad längs meridianen vara lika lång vid ekvatorn som vid polerna. Isaac Newton hävdade dock redan på 1600-talet att jorden var något tillplattad vid polerna.
Under åren 1736-1737, före astronom Struve, utförde den franske Pierre-Louis Moreau de Maupertuis mätningar för att utreda jordklotets storlek och form. Mätningsresultaten, som Maupertuis expedition till Tornedalen och en annan expedition som reste till ekvatorn nådde, bevisade att Newtons teori var riktig.
Vid mätningar används idag en GPS-utrustning som bygger på satellitpositionering, vars exakthet i bästa fall är några millimetrar. Många av de triangelmätningstorn som användes fram till 1980-talet och som mätte över träden har ruttnat bort och försvunnit från landskapet. GSM-master har istället rest sig i landskapet.
Markens betydelse
Hemlig vetenskap eller enbart trista siffror? Vid första anblicken kan lantmäteri verka som en avlägsen specialvetenskap. Å andra sidan syns den i vårt dagliga liv. Vi har dagligen att göra med användning av mark och positionsuppgifter utan att närmare fundera på det. I bästa fall kan man av dessa exempel få idérika hjälpmedel till undervisningen.
På denna sida har man samlat undervisningsmaterial som hjälper att fundera på vad marken betyder för oss alla. Uppgifterna stöder olika läroämnen på ett omfattande sätt. Genom att dra nytta av dem kan man åskådliggöra den praktiska betydelsen av det man undervisar.